Fakta om missbruk: läkemedelmiss- bruk
Vid beroende av lugnande medel, sömnmedel och smärtstillande läkemedel är gradvis nedtrappning viktigt. Abstinensen kan hålla i sig länge och komma tillbaka långt efter att man slutat med läkemedlen. Personer som är beroende av smärtstillande läkemedel kan få en mycket intensiv abstinens. Abstinensen är däremot inte lika långdragen som vid lugnande medel och sömnmedel, och nedtrappningen kan göras snabbare.
Behandling och stöd vid beroende av lugnande medel och sömnmedel
Vid beroende av lugnande medel och sömnmedel är gradvis nedtrappning av läkemedlet att föredra. Man kan underlätta nedtrappningen genom stöd i att hantera abstinenssymtom och eventuella bakomliggande symtom som ångest eller sömnsvårigheter. För att förebygga återfall kan KBT-behandling vara aktuellt.
Metod för långsam nedtrappning
TUB-modellen är en metod för långsam nedtrappning. Metoden består av
information och psykopedagogik
kartläggning av läkemedelsintaget
motiverande samtal
utjämning av läkemedelsintaget
hjälp med nedtrappning av läkemedlen
eftervård.
Förberedelse inför nedtrappning
I TUB-modellen ingår information och psykopedagogik kring hur läkemedlet fungerar och om hur beroendet kan uppkomma och yttra sig.
En kartläggning av läkemedelsintaget ger möjlighet för den professionelle att tillsammans med den enskilde reflektera kring när han eller hon behöver läkemedlen och av vilken anledning.
Genom motiverande samtal, MI, kan den enskilde själv sätt ord på varför han eller hon vill sluta med läkemedlen, så kallat förändringsprat. MI innebär att ge positiv förstärkning, stärka självtilliten och övervinna eventuell ambivalens hos den enskilde.
Efter att man kartlagt intaget av läkemedlen behöver man fördela läkemedlen någorlunda jämnt över dygnet för att på så sätt utjämna svängningarna.
Systematisk nedtrappning och abstinensbehandling
Ju längre tid som en person använt ett läkemedel och ju högre dos han eller hon tagit, desto större är risken för svår abstinens när man minskar dosen eller helt tar bort läkemedlet.
Systematisk nedtrappning innebär att dosen minskas successivt på ett metodiskt sätt tills dosen kommer ned till noll. Personer som är beroende av bensodiazepiner får abstinens under nedtrappningen. Kanske märks inte abstinensen så mycket i början, men ökar ofta efterhand. Därför minskar man dosen långsamt, inte oftare än en gång i veckan i öppenvård. Vid behov kan nedtrappningen bromsas under en period men man höjer inte en nedtrappad dos.
Vanliga symtom vid abstinens av lugnande medel och sömnmedel är sömnsvårigheter, illamående och ångest. Viktigast vid svår abstinens är att bromsa nedtrappningstakten.
Metoder som avslappning och mindfulnessövningar, motion och rörelse kan fungera för vissa. Sjukgymnastik kan hjälpa mot spänningar och värk i musklerna. KBT i grupp kan hjälpa personer som har sömnsvårigheter
Eftervård för att förhindra återfall
Abstinensen kan pågå i veckor och månader efter att man slutat med läkemedlen. Symtomen kan komma och gå med olika styrka, och kan försvinna helt i perioder. Abstinensen kan dessutom återkomma under kortare perioder långt senare. De återkommer då ofta i samband med stress, infektioner eller att man dricker alkohol.
Om personen har kognitiva funktionsnedsättningar kan han eller hon få svårt för det sociala livet och att komma tillbaka till arbetslivet. En lång och strukturerad eftervård vara därför vara nödvändig för att förhindra återfall. Under ett år kan personen behöva besöka öppenvården regelbundet.
Många personer med missbruk eller beroende av läkemedel behöver lära sig känna igen och hantera sina känslor och beteenden som tidigare varit dämpade av läkemedlen. En del personer kan behöva hjälp att lösa sociala och ekonomiska problem som uppkommit under läkemedelsberoendet.
Vissa personer kan behöva fobiträning för att kunna ta sig ut och hjälp att återskapa sociala nätverk. Ofta behövs arbetsträning för att komma tillbaka till arbetslivet.
Behandling och stöd vid beroende av smärtstillande läkemedel
Personer som är beroende av smärtstillande läkemedel kan få en mycket intensiv abstinens. Abstinensen är däremot inte lika långdragen som vid lugnande medel och sömnmedel, och medför inga medicinska risker.
Nedtrappning och abstinenssymtom
I öppenvården inleder man nedtrappningen med en kartläggning och fördelning av läkemedlen. Man trappar ned i en takt som personen orkar med. Vid behov kan nedtrappningen bromsas under en period men man höjer inte en nedtrappad dos. När man kommit ned till lägre doser kan man sätta ut läkemedlet direkt, eftersom fortsatt behandling kan leda till mer drogsug.
Smärtstillande läkemedel kan ge abstinenssymtom som muskelvärk, sömnsvårigheter, nedstämdhet och diarré.
Psykosocial behandling och stöd
Samtal av kognitiv beteendeterapeutisk typ och information om abstinenssymtomen är viktiga delar i behandlingen.
En längre tids eftervård
Abstinensen kan pågå långt efter att personen har slutat med läkemedlen, med symtom som ångest, nedstämdhet, sömnsvårigheter och drogsug. Därför behöver han eller hon en längre tids eftervård. Personen kan behöva stöd för att hitta sätt att fungera i vardagen utan läkemedlen, som att minska stress och belastning.
Om beroendet av smärtstillande läkemedel har uppkommit i samband med långvariga, kvarstående smärtproblem kan specialisterad vård behövas för att hitta andra vägar till smärtlindring.